Kategori: Branschnyheter

Lönestatistik i det svenska näringslivet

Lönestatistik från Svenskt Näringsliv

Publicerad den av Isabelle

Vet du om din lön ligger över eller under svenskens? Lönestatistik är ett av de mest googlade privatekonomiska ämnena, och två stora källor dominerar: Svenskt Näringslivs egen insamling från medlemsföretagen och den officiella lönestrukturstatistiken från SCB och Medlingsinstitutet. Enligt den senaste officiella statistiken, som avser 2025 och publicerades den 16 juni 2026, är medellönen i Sverige 42 900 kronor i månaden och medianlönen 38 300 kronor. Vi går igenom vad siffrorna faktiskt betyder, vilka yrken som toppar, hur löneskillnaderna ser ut och varför lönen är den tyngsta posten i varje lånekalkyl.

Rapporten bakom rubrikerna

Svenskt Näringsliv publicerar varje år rapporten Fakta om löner och arbetstider, en bred översikt över löner, arbetstider och arbetskraftskostnader i näringslivet, byggd på löneuppgifter som tiotusentals medlemsföretag rapporterar in, ofta direkt från lönesystemen. Ovanpå rapporten ligger tjänsten Näringslivets lönestatistik, där medlemsföretag ser marknadslöner för runt 1 000 yrken fördelade på region, ålder och företagsstorlek, ett verktyg som används både i den lokala lönebildningen och i förhandlingar med fackförbunden.

Håll samtidigt isär källorna, för de mäter olika saker. Svenskt Näringslivs material täcker det privata näringslivets medlemsföretag och är arbetsgivarsidans underlag, medan den officiella lönestrukturstatistiken, som Medlingsinstitutet ansvarar för och SCB producerar, täcker hela arbetsmarknaden inklusive stat, kommuner och regioner. När tidningarna skriver vad svensken tjänar är det nästan alltid den officiella statistiken som citeras, och det är den vi lutar oss mot för siffrorna i det här inlägget, med aktuella tal hos Medlingsinstitutets lönestrukturstatistik.

Statistikens mekanik är också värd en rad. Lönerna samlas in en gång om året, i september för privat sektor och staten och i november för kommuner och regioner, vilket gör siffrorna känsliga för när årets lönerevisioner råkar ligga. Ett år där avtalen slår igenom efter mätmånaden ser därför blekare ut än det var, och jämförelser mellan enskilda år bör enligt Medlingsinstitutet själva göras med försiktighet. Trenden över flera år är det pålitliga, enskilda årssteg är det inte.

Vad tjänar svensken egentligen?

Två tal besvarar frågan, och skillnaden mellan dem är halva förståelsen. Medellönen, 42 900 kronor i månaden enligt 2025 års statistik, är alla löner hopsummerade och delade med antalet löntagare, och den dras uppåt av toppen: ett fåtal mycket höga löner lyfter snittet utan att någon vanlig lön ändrats. Medianlönen, 38 300 kronor, är lönen hos den mittersta löntagaren när alla sorteras i ordning, och den säger därför mer om var en typisk lön faktiskt ligger. Att medelvärdet ligger 4 600 kronor över medianen är i sig ett mått på att lönefördelningen har en lång svans uppåt.

Alla tal avser månadslön före skatt, uppräknad till heltid, så deltider sänker inte statistiken men väl den faktiska plånboken. SCB förklarar måtten och publicerar tabellerna öppet, bland annat på SCB:s sida om medianlöner, och där syns också mönstren bakom genomsnitten: lönen toppar i åldersgruppen 45 till 54 år, stiger tydligt med utbildningsnivå, där forskarutbildade tjänar mer än dubbelt så mycket som de kortast utbildade, och varierar kraftigt mellan regioner med Stockholm i topp.

Blanda heller inte ihop lön med inkomst, för statistiken gör det inte. Lönen är ersättningen från arbetsgivaren för arbetad tid, medan inkomsten även rymmer kapitalinkomster som räntor och utdelningar samt ersättningar och bidrag, och den påverkas av hur mycket du faktiskt arbetar. Det är därför en deltidsarbetande kan ha en hygglig lön i statistiken men en tunn inkomst i verkligheten, en skillnad som får konsekvenser den dag en bank ska räkna på dig, vilket vi återkommer till.

Yrkena i lönetoppen

Yrke är ändå den enskilt starkaste lönefaktorn, och SCB:s senast publicerade yrkeslista, som avser 2024, har en tydlig profil i toppen: chefsansvar och finans. Så här såg de högsta genomsnittslönerna ut:

Yrke Genomsnittlig månadslön
Chefer inom bank, finans och försäkring 158 900 kr
General-, landstings- och kommundirektörer 115 200 kr
Mäklare inom finans 106 500 kr
Specialistläkare 93 600 kr
Verkställande direktörer 92 100 kr
Ekonomi- och finanschefer 91 700 kr

Listans baksida är lika talande: de lägsta genomsnittslönerna finns i servicenära yrken som ofta är kvinnodominerade, vilket knyter ihop yrkesstatistiken med lönegapet i nästa avsnitt.

Geografin lägger sedan sitt eget filter över allt. Stockholmsregionen toppar med en medellön på 48 300 kronor enligt 2025 års regionala statistik, medan den lägsta regionen ligger kring 39 200 kronor, en skillnad som till stor del handlar om yrkesmixen: finans-, IT- och konsultjobben är koncentrerade till storstäderna, och det är jobben snarare än orterna som betalar. Den som jämför sin egen lön bör därför alltid jämföra inom sitt yrke och sin region, inte mot riksgenomsnittet, för mot fel referens är varje slutsats fel.

Toppositionerna säger dock inget om spridningen inom yrkena, och den är ofta större än spridningen mellan dem. I yrken med provision och bonus, som mäklare och säljare, eller med stora ansvarsspann, som chefer och jurister, kan medellönen ligga långt över medianen eftersom ett fåtal toppinkomster drar, och där är medianen det ärligare måttet på vad en vanlig utövare tjänar. Statistikens percentiler hjälper till: P10 anger lönen som tio procent ligger under och P90 den som tio procent ligger över, och avståndet mellan dem är yrkets verkliga lönekarta.

Kvinnors löner mot mäns

Löneskillnaden mellan könen består, men den behöver läsas i två steg. Det ovägda gapet först:

90 %Kvinnors medellön i procent av mäns 2025Kvinnors genomsnittliga månadslön var 40 600 kronor och mäns 45 100 kronor enligt 2025 års lönestrukturstatistik. Efter standardvägning för yrke, sektor och utbildning återstår en oförklarad skillnad på omkring 5 procent.

De två stegen berättar olika saker. Det ovägda gapet på tio procent speglar främst att arbetsmarknaden är könsuppdelad: kvinnor arbetar oftare i sektorer och yrken med lägre löneläge, som vård och omsorg, medan män dominerar i högavlönade tekniska yrken och i näringslivets chefsskikt. Standardvägningen jämför i stället lika med lika, samma yrke, sektor, utbildning och arbetstid, och då krymper skillnaden till några få procent som statistiken inte kan förklara. Båda talen är verkliga, de svarar bara på olika frågor: det första på hur ekonomin är byggd, det andra på om lika arbete lönas lika.

Sektorn spelar också in i gapet. Löneskillnaderna mellan könen är mindre i offentlig sektor än i privat, där både lönespridningen och andelen höga chefslöner är större, samtidigt som de högsta medellönerna för båda könen finns bland privatanställda tjänstemän. Det gör yrkes- och sektorsvalet till den enskilt största jämställdhetsfaktorn i kronor räknat, långt före den enskilda löneförhandlingen.

Reallönerna efter inflationsåren

Under lång tid var den svenska berättelsen enkel: lönerna steg snabbare än priserna år efter år, och köpkraften växte. Inflationsåren 2022 och 2023 bröt den kurvan, när prisökningarna rusade förbi de avtalade lönelyften och reallönerna föll för första gången på decennier. Vad hände sedan med köpkraften? Den vände uppåt igen: när inflationen föll tillbaka samtidigt som avtalens löneökningar rullade vidare började reallönerna återhämtas, och det låga inflationsläget syns nu i allt från prisbasbeloppets blygsamma uppräkning på 0,7 procent för 2026 till hushållens kalkyler.

Lönespridningen är samtidigt måttlig i internationell jämförelse. Den tiondel av löntagarna som tjänar mest hade 2025 en lön som var 2,20 gånger högre än tiondelen som tjänar minst, en kvot som hållit sig relativt stabil. För den enskilde betyder de här kurvorna något konkret: din löneutveckling ska jämföras med prisutvecklingen, inte bara med förra årets siffra, för en höjning på tre procent är en reallönesänkning det år priserna stiger med fem.

Lönen i lånekalkylen

Så till skälet att lönestatistik hör hemma på en lånesajt: inkomsten är den tyngsta variabeln i varje kreditprövning, och den prövas alltid mot dina utgifter snarare än mot någon statistik. Långivarens kvar att leva på-kalkyl utgår från din bruttolön, drar boendekostnader, lånekostnader vid stressad ränta och schablonberäknade levnadskostnader, och beviljar utrymme därefter. Skillnaden mellan att ligga på medianen och på snittet, de där 4 600 kronorna i månaden, kan i en sådan kalkyl vara skillnaden mellan ett godkänt bolånebelopp och ett nej, och det är därför löneförhandlingen i praktiken också är en bolåneförhandling. Hela mekaniken beskriver vi i vår guide om ansökan om lån.

Räkna gärna baklänges innan du ansöker om något. Ta din nettolön, dra din faktiska boendekostnad och dina fasta utgifter, och se vad som återstår mot Konsumentverkets schablon för levnadskostnader i ditt hushåll. Landar du nära noll kommer bankens kalkyl att göra det också, och då är det bättre att veta det före ansökan än efter avslaget.

Stabiliteten väger också. En fast anställning med historik läses som säkrare än en ny provanställning på samma lön, och för egenföretagare räknas ofta ett snitt av flera års deklarerad inkomst. Statistiken spelar dessutom en indirekt roll: bankernas schabloner och kalkyler kalibreras mot just sådana här riksgenomsnitt, så den som tjänar klart under medianen i ett dyrt område möter kalkyler byggda för en annan plånbok än den egna, och gör klokt i att räkna själv innan banken gör det, gärna inför ett lånelöfte enligt vår guide om bolån.

En sista fälla förtjänar strålkastare: statistikens löner är uppräknade till heltid, men bankens kalkyl räknar på din faktiska inkomst. Den som arbetar 75 procent möter alltså en KALP-kalkyl byggd på 75 procent av statistiklönen, och för den som planerar ett bolån kan vägen till högre lånebelopp därför gå via fler arbetade timmar snarare än via högre timlön. Det är kallt räknat, men det är exakt så kalkylen räknar.

Om du ska förhandla lön i höst

Säg att lönesamtalet väntar i september. Gör som proffsen och kom med siffror i stället för känslor: ta fram medellönen och lönespridningen för ditt yrke, din region och din erfarenhetsnivå, ur SCB:s öppna statistikdatabas och ditt fackförbunds lönestatistik, som ofta är den mest finkorniga för medlemmar eftersom den bygger på medlemmarnas faktiska inrapporterade löner i just din roll. Arbetsgivarens motpart sitter med Svenskt Näringslivs material, så du förhandlar bäst när du vet vad deras siffror säger också, för den som känner båda kartorna ser var de skiljer sig, och det är i den skillnaden förhandlingsutrymmet bor. Begär din position i spannet motiverad, inte bara en procentsats, för procent på fel bas är fortfarande fel lön.

Behöver du färskare puls än årsstatistiken finns Medlingsinstitutets konjunkturlönestatistik, som publiceras månadsvis och visar löneökningstakten i närtid, användbar när du vill veta vad årets avtalsrörelse faktiskt levererat innan lönestrukturstatistiken hinner ikapp. Årsstatistiken svarar på var lönerna ligger, konjunkturstatistiken på hur fort de rör sig, och en bra förhandlare har båda i bakfickan.

Och tänk ett steg längre än lönekuvertet. En höjning på tusenlappar i månaden förändrar din KALP-kalkyl, ditt möjliga bolåneutrymme och din ränta vid nästa omförhandling, så uppdatera dina siffror hos banken när nya lönen är på kontot. Är du fackligt ansluten följer dessutom en ofta förbisedd förmån med medlemskapet: medlemslånet med förhandlad ränta, en lånetyp vi går igenom i vår genomgång av medlemslån och förmånslån. Statistiken är i slutänden inte ett facit över vad du är värd, den är en karta över vad marknaden betalar, och kartor är till för den som tänker gå någonstans. Uppdatera din egen position på den varje år när nya siffror publiceras i juni, så förhandlar du aldrig i blindo igen.

Viktigt att veta: Den här artikeln ger allmän information om låneregler och kreditprodukter för 2026 och ersätter inte individuell finansiell rådgivning. Räntor, regler och avgifter kan förändras, kontrollera alltid aktuella villkor mot Finansinspektionen, Konsumentverket och din långivare. Låneinformation är en jämförelsetjänst och får ersättning från långivare när du klickar dig vidare via våra länkar, vilket inte påverkar vilken information vi presenterar.
Vad har egentligen hänt med reglerna för förtidspension

Nya regler för förtidspension och sjukersättning

Publicerad den av Isabelle

Visste du att nya regler för förtidspension, det som i dag heter sjukersättning, gjorde 2026 till det största förändringsåret på länge? Funkisskatten är avskaffad från den 1 januari 2026, åldersgränsen har höjts från 66 till 67 år och beloppen har räknats upp med prisbasbeloppet. Vi går igenom vad som gäller nu, i kronor och datum, och hur sjukersättningen väger den dag du vill låna till bil eller bostad.

Förtidspension mot sjukersättning

Ordet förtidspension lever kvar i vardagsspråket, men förmånen avskaffades redan 2003 och ersattes av dagens system. Sjukersättning är ersättningen för dig som sannolikt aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning, medan aktivitetsersättning är motsvarigheten för unga mellan 19 och 29 år, alltid tidsbegränsad. Namnbytet var mer än kosmetika: förtidspensionen hörde till pensionssystemet, sjukersättningen hör till sjukförsäkringen, och det påverkar allt från skatt till hur din framtida pension räknas.

Kraven är höga. Arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel, och den prövas mot alla arbeten på hela arbetsmarknaden, inte bara mot ditt gamla yrke. Ersättningen beviljas i fyra nivåer, 25, 50, 75 eller 100 procent, beroende på hur mycket förmåga som finns kvar, och ett läkarunderlag som styrker nedsättningen är grunden i varje ansökan. Den som beviljas hel sjukersättning har med andra ord fått myndighetens besked att arbetslinjen är prövad och stängd, och det är just därför ersättningen är tillsvidare i stället för tidsbegränsad.

Blanda inte ihop ersättningen med sjukpenningen, för de svarar på olika frågor. Sjukpenning är den tillfälliga ersättningen under en sjukskrivning, där tanken är att du ska tillbaka, medan sjukersättningen är svaret när återgången inte längre bedöms möjlig. Många går hela kedjan: först sjukpenning i månader eller år, sedan prövning mot hela arbetsmarknaden, och först därefter sjukersättning. Det är också därför ansökan kräver tålamod och dokumentation, för det som prövas är inte hur sjuk du är i dag utan hur arbetsförmågan ser ut på många års sikt.

Vad får du i sjukersättning 2026?

Ersättningen har två våningar. Garantinivån är golvet för den som haft låga eller inga inkomster, och för den som fyllt 30 år motsvarar den 2,78 prisbasbelopp per år, med prisbasbeloppet 59 200 kronor 2026 blir det cirka 13 700 kronor i månaden före skatt. Under 30 år är nivån något lägre, och den som bott i Sverige kortare tid än 40 år kan få en reducerad garantinivå. Den som arbetat före beskedet får i stället inkomstrelaterad sjukersättning: 64,7 procent av antagandeinkomsten, ett snitt av de bästa inkomståren, upp till ett tak på 7,5 prisbasbelopp.

23 939 krHögsta sjukersättningen per månad 202664,7 procent av antagandeinkomsten upp till taket 7,5 prisbasbelopp, alltså 444 000 kronor per år. Garantinivån för den som fyllt 30 är cirka 13 700 kronor i månaden.

Antagandeinkomsten är alltså nyckeltalet för dig som arbetat, och den beräknas på ett urval av dina bästa inkomstår före beslutet. Det gör tidpunkten för ansökan mindre viktig än många tror men underlaget desto viktigare: kontrollera att alla inkomstår kommit med, inklusive år med föräldrapenning och sjukpenning som kan vara pensionsgrundande, för en miss i underlaget följer med i ersättningen i decennier.

Beloppen följer prisbasbeloppet och skrivs därför om varje årsskifte, aktuella nivåer finns alltid hos Försäkringskassans sida med aktuella belopp. Uppräkningen 2026 stannade vid 0,7 procent eftersom inflationen varit låg, vilket väckt kritik när lönerna samtidigt ökar flera procent: golvet följer priserna, inte löneutvecklingen, så avståndet till de arbetandes plånböcker växer även utan att någon regel ändras.

Partiell ersättning går utmärkt att kombinera med arbete på den andel som är frisk: den som har halv sjukersättning kan arbeta halvtid, och ersättningen fyller resten. Vill du längre fram pröva mer arbete än ditt beslut medger, kontakta alltid Försäkringskassan innan du börjar, för det finns ordnade vägar att pröva arbetsförmågan utan att beslutet rivs upp direkt, men egna experiment utan besked kan bli dyra.

Funkisskatten är borta

Uppräkningsmekaniken är också värd att förstå för planeringens skull. Eftersom prisbasbeloppet fastställs varje höst för nästa år vet du redan i september ungefär vad januari ger, och åren efter hög inflation kommer rejäla lyft medan lugna prisår som detta ger små steg. Ersättningen skyddar alltså köpkraften mot priserna, varken mer eller mindre, och gapet mot löntagarna är en politisk fråga snarare än en räknefråga.

Årets största nyhet är den som märks på skattsedeln. Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har i många år betalat högre skatt än löntagare på samma inkomst, eftersom jobbskatteavdraget aldrig omfattade ersättningen, en skillnad som kallades funkisskatten och som vuxit för varje förstärkt jobbskatteavdrag. Från den 1 januari 2026 är den avskaffad: sjukersättning beskattas nu som lön.

Vad betyder det i kronor på kontot? För den som har garantinivån handlar det om ungefär 140 kronor mer i månaden, och som mest, vid högre ersättningar, om upp till 500 kronor i månaden. Det låter kanske blygsamt, men för hushåll som räknar varje hundralapp är det en verklig förstärkning, och principiellt stänger det en orättvisa som kritiserats i över ett decennium. Sänkningen sker automatiskt via skattetabellerna, så ingen ansökan behövs, men den som har jämkning sedan tidigare bör kontrollera att den fortfarande stämmer.

Åldersgränsen flyttar med riktåldern

Pensionssystemets riktålder styr numera även sjukersättningen, och från den 1 januari 2026 höjdes gränsen: sjukersättning betalas nu ut till och med månaden innan du fyller 67 år, mot tidigare 66. För dig som närmar dig gränsen betyder det ett extra år med ersättning innan övergången till ålderspension, och att beslut om när den allmänna pensionen ska börja tas ut kan skjutas fram, vilket i sin tur ger högre pension per månad. Hur ersättningen och pensionen hakar i varandra beskriver Pensionsmyndighetens genomgång av sjukersättning och pension.

Pensionen byggs nämligen vidare även under åren med ersättning. Du får pensionsrätt för 93 procent av antagandeinkomsten, upp till ett tak på 37 000 kronor i månaden 2026, och har du kollektivavtalad tjänstepension fortsätter inbetalningarna ofta genom en premiebefrielseförsäkring som tar över arbetsgivarens inbetalningar. Sjukersättningen är däremot inte sjukpenninggrundande, så den bygger ingen ny SGI, ytterligare ett skäl att låta pensionsrätterna och tjänstepensionen göra sitt jobb ostört.

För den som redan börjat ta ut tjänstepension finns sedan den 1 januari 2025 en ny flexibilitet: en påbörjad utbetalning kan pausas eller förlängas under de fem första utbetalningsåren, en möjlighet som avtalsområdena införde stegvis och som från den 1 januari 2026 gäller brett, hos privatanställdas ITP och SAF-LO liksom i statliga PA16. Den som vill prova att arbeta igen, eller sprida pensionen över fler år, kontaktar sitt pensionsbolag, och pausen kan vara skillnaden mellan att slå i brytpunkten för statlig skatt och att slippa den.

Det går även att ta ut allmän pension parallellt med sjukersättningen, men räkna noga innan: varje månads tidigare uttag sänker pensionen per månad livet ut, och med den höjda åldersgränsen finns nu ett år till av ersättning att luta sig mot i stället. För de flesta är det klokare att låta pensionen växa till 67 och låta sjukersättningen göra sitt jobb fram till dess.

Sjukersättning mot lånelöftet

Så till frågan som förr eller senare landar hos många, den om att låna med sjukersättning som inkomst. Svaret är ja, men med öppna ögon för hur kalkylen ser ut. En vanlig missuppfattning är att ersättningen skulle räknas som osäker inkomst. Det är fel, snarare tvärtom: en tillsvidarebeviljad sjukersättning är en av de mest förutsägbara inkomster som finns, och den räknas som inkomst i långivarens kvar att leva på-kalkyl. Problemet är nivån, inte stabiliteten, för med cirka 13 700 till 23 939 kronor före skatt blir utrymmet efter boende och levnadskostnader begränsat, och det är utrymmet som styr beloppet du beviljas.

Så stärker du en ansökan med sjukersättning

En medsökande med egen inkomst gör störst skillnad, eftersom kalkylen då räknas på hushållet. Städa bort oanvända krediter före ansökan, sök via en förmedlare så att en enda kreditupplysning ger många bud, och jämför på effektiv ränta. Räkna själv på månadskostnaden mot din faktiska budget innan du skickar något, för prövningen skyddar långivaren, din egen kalkyl skyddar dig.

Bostadstillägget förtjänar en egen rad i samma kalkyl, för det är ett stöd som många med sjukersättning har rätt till men aldrig söker. Tillägget prövas mot boendekostnad och inkomster, är skattefritt och kan förändra en månadsbudget påtagligt, och det söks hos Försäkringskassan när du har sjuk- eller aktivitetsersättning. Sök hellre och få nej än att lämna ett stöd oanvänt av gammal vana.

För bolån gäller samma logik som för alla andra: kontantinsats, kvar att leva på-kalkyl med stresstestad ränta och amorteringskrav, en mekanik vi går igenom i vår guide om ansökan om lån. Med enbart garantinivå är bolåneutrymmet ofta litet, medan hel inkomstrelaterad ersättning tillsammans med en medsökande kan räcka längre än många tror. Mindre lån och kreditkort beviljas oftare men till individuellt satt ränta, och där är det klokt att vara extra kräsen, eftersom en dyr kredit gör större skada i en liten budget än i en stor.

Ett räkneexempel visar hushållsperspektivet. En person med hel inkomstrelaterad ersättning på 23 939 kronor och en partner med 30 000 kronor i lön har tillsammans en hushållsinkomst som klarar många lånekalkyler, medan samma person ensam med garantinivå möter helt andra besked. Det är inte ersättningen i sig som avgör utan hushållets samlade siffror, precis som för alla andra sökande, och den insikten besparar både onödiga avslag och onödig självcensur.

Om beskedet om sjukersättning kommer i höst

Säg att Försäkringskassans beslut landar i brevlådan i september. Börja med att kontrollera nivån, både att antagandeinkomsten stämmer mot dina bästa arbetsår och att andelen, hel eller partiell, blivit rätt. Besluten går att ompröva och överklaga, och skillnaden mellan garantinivå och inkomstrelaterad ersättning är tiotusentals kronor om året. Kontrollera sedan tjänstepensionens premiebefrielse med ditt pensionsbolag och ansök om bostadstillägg om din boendekostnad är hög i förhållande till ersättningen, för det är ett stöd många missar.

Spara också beslutet i pärmen för framtida bruk. Ett tillsvidarebeslut om sjukersättning är i kreditsammanhang ett kvitto på inkomstens varaktighet, och tillsammans med utbetalningsbesked utgör det underlaget som styrker inkomsten när upplysningens taxerade siffror släpar efter. Den som har papperen redo svarar på kompletteringsfrågor samma dag i stället för samma vecka.

Se därefter över lånen med de nya siffrorna. Ett befintligt bolån påverkas inte av att inkomsten ändras, men villkorsändringsdagen är rätt tillfälle att förhandla räntan med den nya budgeten på bordet, och dyra smålån bör betas av först. Behöver du låna framöver, kolla om ditt fackförbund erbjuder medlemslån även för medlemmar med ersättning, en lånetyp vi går igenom i vår genomgång av medlemslån och förmånslån. Och räkna med årsskiftena: beloppen skrivs om varje januari, skatten är numera densamma som för lön, och den som håller sina siffror aktuella fattar bättre beslut än den som räknar på fjolårets. Det är hela poängen med att kunna reglerna.

Viktigt att veta: Den här artikeln ger allmän information om låneregler och kreditprodukter för 2026 och ersätter inte individuell finansiell rådgivning. Räntor, regler och avgifter kan förändras, kontrollera alltid aktuella villkor mot Finansinspektionen, Konsumentverket och din långivare. Låneinformation är en jämförelsetjänst och får ersättning från långivare när du klickar dig vidare via våra länkar, vilket inte påverkar vilken information vi presenterar.