Hur hög belåningsgrad du kan få på bolån avgörs av långivaren, men kan aldrig överskrida mer än 85% enligt bolånetaket. Värt att tänka på när man kollar på belåningsgraden är hur den påverkar räntan för ditt bostadslån, ju större belåningsgrad du får, desto högre brukar också räntan bli. Tidigare pratade man mycket om bottenlån och topplån när det handlade om att belåna sin bostad, det gör man till viss grad fortfarande, men sedan bolånetaket infördes i oktober 2010 så har man mer börjat prata mer om bolån och kontantinsats. Eftersom att samma bank enligt bolånetaket inte får ge ut en högre belåningsgrad än 85% av bostadens marknadsvärde så brukar man ibland erbjuda de sista 15% som ett privat lån utan säkerhet.
Bottenlån
Bottenlån är vad som brukar beskrivas den större och billiga delen av lånet man tar för sin bostad, räntan brukar vara mycket lägre för ett bottenlån än för den andra delen av ens bostadslån som brukar kallas för ett topplån. Ett bottenlån får dock inte överstiga 85% efter en lag kallad bolånetaket som instiftades i oktober 2010.
Lägre ränta bottenlånet
Bottenlånet är den del av bolånet som banken ger mot en del av din bostad som säkerhet. Om du ska köpa en bostad för 1 000 000kr kan banken ge dig ett bottenlån på 850 000kr mot att de äger 85% av din bostad. Detta gör att banken riskerar väldigt liten del av pengarna de lånar ut till dig, då de om du inte betalar tillbaka ditt lån, kan sälja din bostad och således få tillbaka pengarna de har lånat dig i bottenlån.
Handpenning
När du köper en bostad kommer du normalt att behöva betala en handpenning, som är en del av det totala köpeskillingen. Handpenningen betalas i regel vid kontraktsskrivningen och är oftast mellan 10% och 20% av köpeskillingen. Denna summa kan betraktas som en säkerhet för säljaren att du som köpare avser att fullfölja köpet.
Har man råd att betala sin kontantinsats utan att ta ett topplån?
Att betala sin kontantinsats utan att ta ett topplån är det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet om man har råd med det, eftersom räntan för ett topplån ofta är högre än räntan för ett bottenlån. Även om det innebär att du måste spara upp en större summa pengar innan du kan köpa en bostad, kan du spara tusentals kronor över tid genom att undvika höga räntekostnader.
Topplån
Topplån är den del av bolånet som banken lånar ut till dig utan säkerhet i din bostad. Detta medför att räntan för topplånet brukar vida överstiga den ränta som du kan ha fått från samma bank i bottenlånet. Sedan bolånetaket infördes 2010 så har topplånet blivit synonymt med att låna till kontantinsatsen av bostaden som man ska köpa. Varför är räntan så hög för topplånet?
Räntan för ditt topplån är troligen mycket högre än vad räntan banken givit dig för ditt bottenlån, detta beror på att topplånet är ett privat lån utan säkerhet, ett så kallat blancolån. Banken lånar då ut pengar till dig utan att veta om de någonsin kommer få tillbaka de, då de i detta fallet inte har din bostad som säkerhet. Eftersom det inte längre är möjligt att ta ett bolån utan kontantinsats så är topplån ett vanligt alternativ för att ha råd med sin kontantinsats.
Har man råd att betala sin kontantinsats utan att ta ett topplån är det oftast ett mycket bättre alternativ då kostnaden för räntan på topplånet som sagt i värsta fall kan skena iväg ganska så rejält. Ju högre kreditvärdighet du som individ har, desto längre ränta kommer du också kunna få på ditt topplån.
Vad bestämmer räntan på topplånet?
Räntan på topplånet bestäms av en rad faktorer, inklusive din kreditvärdighet, belåningsgraden och marknadsförhållandena. Generellt sett, ju högre din kreditvärdighet, desto lägre ränta kan du få. Detta beror på att en hög kreditvärdighet indikerar att du är mindre riskabel för banken att låna ut pengar till.
Sammanfattningsvis, när du ska ta ett bolån bör du noga överväga din ekonomiska situation och alla kostnader som är förknippade med lånet, inklusive räntor och avgifter. Om möjligt bör du försöka minimera beloppet av topplånet genom att spara upp till kontantinsatsen på egen hand. Och kom ihåg, det är viktigt att inte låna mer än vad du kan betala tillbaka.
Amorteringskravet
Amorteringskravet i Sverige infördes 2016 av Finansinspektionen som ett sätt att dämpa hushållens ökande skuldsättning och skapa en mer stabil finansiell marknad. Amorteringskravet gäller för nya bolån och syftar till att se till att hushållen aktivt minskar sina skulder över tid.
Enligt amorteringskravet ska du som tar ett nytt bolån amortera, det vill säga regelbundet betala av på lånet, på följande sätt:
- Om bolånet är större än 70% av bostadens värde vid köptillfället ska du amortera minst 2% av lånebeloppet varje år tills belåningsgraden är 70% eller lägre.
- När belåningsgraden är mellan 50% och 70% ska du amortera minst 1% av lånebeloppet per år tills belåningsgraden är 50% eller lägre.
Det är viktigt att notera att detta är minimikrav. Du kan alltid välja att amortera mer om du vill betala av ditt lån snabbare.
Amorteringskravet gäller inte om bostaden är nybyggd (första fem åren) eller om lånet redan uppfyller kraven för belåningsgrad och amortering. Dessutom kan det under vissa omständigheter, som vid stora inkomstbortfall, finnas möjlighet till tillfälligt undantag från amorteringskravet.